Våra förfäder utförde med stor sannolikhet fastemarscher när de sökte efter nya matplatser. Man kan säga att fastan är en del av människans naturliga diet:

stenåldersdieten

Historik
 En känd förespråkare för fastan som ett led i ett hälsosamt leverne var Are Waerland på 1930- och 40-talen. I Sverige är fasta numera en vanlig behandlingsmetod på hälsohemmen både som förebyggande hälsovård och vid behandling av sjukdomar. 

Kan vi leva utan mat en tid?
För att kunna överleva och för att våra organ skall fungera, för att vi skall kunna röra oss, andas och för att vårt hjärta skall kunna arbeta behöver vi energi, även under fasta. Dessutom behöver vi vätska, mineraler och vitaminer, som delvis finns lagrade i kroppen och delvis tilförs förs med fastedryckerna. Vi tillför med fastedrycker även lite energi, ca 200 kcal/ per dag, vilket är långt mindre än vad vi normalt gör av med. Resten måste tas från kroppens energireserver. En normalviktig person som är ca 170 cm lång och väger 70 kg har (enligt Cahill m.fl. 1968) ca 10kg mobiliserbart fett - motsvarande ca 93.000 kcal - ca 2,5 kg disponibelt protein, motsvarande ca 10.000 kcal och ca 0,5 kg kolhydrater mot svarande ca 2.000 kcal. Totalt har denna person således en energireserv på ca 105.000 kcal. Vid en genomsnittsförbruk ning av ca 2.500 kcal per dag skulle således energireserven för en normalviktig person räcka för 42 dagars fasta. Då har det inte tagits hänsyn till den energi som tillförs dagligen med fastedryckerna. Detta betyder att en person med normal kroppsvikt har energireserver som räcker till ca 6 veckors fasta. Då personer med normal vikt sällan fastar mer än 2 veckor finns det i regel mycket goda säkerhets marginaler vid fasta. Många vetenskapliga undersökningar har också visat att människan verkligen mycket väl klarar att fasta en begränsad tid. Vi har uppenbarligen en nedärvd, medfödd förmåga att utan skada klara av perioder av låg eller upphävd näringstillförsel (fasta). Detta var säkerligen en livsviktig förmåga i äldre tider med mindre jämn tillgång på mat än vi har idag. Att tom kunna utföra onormala fysiska prestationer under fasta har de båda svenska fastemarscherna, 1954 och 1964, visat. (Edrén, L., 1980). (För fullständig referenslista se boken Tallmogårdens väg till Hälsa, av dr Karl-Otto Aly. Hälsokostrådets förlag.)

Lämpliga tillstånd: (Indikationer)
Obs, fastan är ingen bra bantningsmetod men kan vara en god inledning till en genomgripande livsstilsförändring. Vissa sjukdomstillstånd förbättras av fastebehandling t.ex. högt blodtryck, vissa magtarmbesvär, astma, allergier, migränhuvudvärk, eksem. Samråd med din läkare om eventuell fortsatt medicinering under och efter fasta. Fasta får ofta inleda viktminskningsprogram eller en kostomläggning. Dessutom används metoden bl.a. vid behandling av reumatism, allergier, åldersdiabetes och högt blodtryck. Fastan är också en metod för egenvård: många fastar spontant vid akuta infektionssjukdomar, då kroppen behöver mycket vätska, men i övrigt bör samla sina resurser till infektionsbekämpningen och inte till matsmältningen. Vi nutidsmänniskor i i-länderna har ett överflöd av mat, dryck och njutningsmedel. Vi äter dessutom mindre fiberrik, mera fet och koncentrerad animalisk kost än tidigare. Samtidigt har vi oftast stillasittande arbeten och får mindre motion. En obalans uppstår mellan det vi äter och det vi gör oss av med. Vi utsätts för stress, gifter och miljöföroreningar som skadar vår hälsa. För på detta sätt belastade människor kan fasta fungera som en "storstädning" som gör att vi känner oss fräschare och blir friskare. Genom att fasta kan vi bygga upp ett försvar mot sjukdomar, stärka vår hälsa och må bättre. Fasta är värdefull vid många mer eller mindre kroniska sjukdomstillstånd som kännetecknas bl a av genomgripande för ändringar i bindvävens vitalitet och funktionsduglighet, som vetenskapen ej för mår att tolka tillfredsställande och som enligt tysk litteratur karaktäriseras av "mesenkymblockad". Hit räknas reumatiska sjukdomar, de flesta hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, oklara trötthetstillstånd, huvudvärk, diabetes, allergier, astma, bronkit, en del magtarmsjukdomar, lever-gallsjukdomar, vissa rygg- och ledsjukdomar samt hudåkommor 

Indikationer för fastebehandling
Efter W. Ziimmermann, Phys. Med. u Rehab 4/72

• övervikt
• cirkulationssjukdomar 
• högt blodtryck
• perifera genomblödningsrubbningar
• blodkärlsinflammation (endangit)
• arterioskleros
• diabetes mellitus, sockersjuka typ II vuxendiabetes, (nyupptäckta fall, rubbningar i kolhydratomsättningen och insulintoleransen), typ III, vuxna diabetiker
• mag-tarm-sjukdomar 
• magsår
• gastrit
• colit
• dyspepsi
• hjärtsjukdomar
• hjärtfel
• dekompenserad hjärtinsufficiens - hjärtsvikt
• kranskärlsjukdomar etc.
• Sjukdomar i andningsorganen
• astma
• bronkit
• sinusit
• Degenerativa och inflammatoriska ledsjukdomar
• polyartrit
• rheumatoid artrit
• artroser,
• monartriter
• Ryggsjukdomar
• cervikalsyndrom
• ryggskott
• ischias
• spondylos
• diskdegeneration, sliten rygg
• Gikt (hög urinsyrehalt i blodet)
• Leversjukdomar (kroniska leversjukdomar)
• hepatoser och hepatiter
• toxiska hepatoser
• Fasta som förberedande åtgärd före operationer
• vid övervikt,
• högt blodtryck
• diafragmabråck, 
• höftoperationer, åderbråcksoperationer m m
• gallsjukdomar 
• kolesterolstenar
• bristande gallblåsefunktion
• dyskinesi
• besvär efter galloperation
• postcholecystektomisyndrom
• Hudsjukdomar
• kronisk urticaria
• neurodermit
• psoriasis
• kroniska eksem
• olika dermatoser
• hudförändringar vid ämnesomsättningssjukdomar
• Njursjukdomar
• urinsyrestenar
• nefros
• kronisk nefrit, men ej vid njursvikt med vätskebalansrubbningar, t ex kaliumretention
• Allmänt sjukdomsförebyggande

Övrigt - lätta infektioner, glaukom (grön starr), lättare neuroser

• tärande sjukdomar

• cancer, elakartad i aktivt skede
• tuberkulos
• giftstruma 
• akuta svåra infektionssjukdomar 
• inkompenserade sjukdomar som hjärtinfarkt 
• Gravida kvinnor samt ej fullväxta barn skall inte fasta. 
• Vid amning
• svår gikt (kräver mycket försiktig inledning)
• bristsjukdomar
• svårare lever- och njurskador
• svår insulinbehandlad diabetes,
• vissa svåra hjärtfel
• höggradig avmagring och mentalsjukdomar
• avancerade åldersförändringar, speciellt i hjärtat, hjärnan och cirkulationen.
• medfödda ämnesomsättningsrubbningar.
• svår psykogen astma
• inom ett halvår efter en infarkt
• blödningsbenägenhet eller vid pågående antikoagulantiabehandling

Tänk på följande
1. Under hela fastetiden förlorar vi kalium genom urinen. Kaliummängden kroppen sjunker sakta men detta innebär ingen risk för friska individer som fastar kortare tid ån en månad. Kaliumförlusten ersätts med kaliumrika safter från rot- frukter, grönsaker och frukter. Ev kan man också tillföra kaliumrika mineral koncentrat (t ex Basica eller Minalka). 

2. Urinsyrehalten i blodet stiger under fastan. Detta beror på att urinsyra nybildas och att upplagrad urinsyra mobiliseras medan njurarnas utsöndringskapacitet för urinsyra tillfälligt sjunker. För personer med gikt kan det innebära ökad risk för giktanfall. De kan trots detta ha glädje av en fasta men bör fasta under noggrann läkarkontroll. Den som fastar för första gången på egen hand bör helst låta en läkare göra en allmän hälsokontroll före fastan. 

Fastans mekanismer
När mag-tarmkanalens energi- och näringsreserver uttöms vid fastan, börjar kroppen utnyttja andra förråd och en omfattande förändring i ämnesomsättningen sker: Förändrad utsöndring av olika hormoner som har med ämnesomsättningen att göra; allt mer fett används för energiproduktionen medan utnyttjandet av glukos och protein minskar, vilket leder till att blodsockerhalten minskar liksom vikten. Dessutom sjunker blodtrycket och pulsfrekvensen. 

Olika fasteformer
Den vanligaste fasteformen är en saftfasta. Som drycker används råsafter, örttéer och grönsaksavkok. Det finns olika sorters fastor, varav en del snarare kan betecknas som mycket reducerade dieter. Mer eller mindre vanliga fasteformer här i landet är: 

- Vattenfasta 

- Bircher-Benners råkostfasta 

- Endagsfasta 

- Totalfasta en dag (inte ens vatten) 

- Dr Alys risfasta 

- Mjukfasta (förutom drycker även halvflytande föda, exempelvis soppa) 

- Alma Nissens fasta med vitlök och potatisavkok 
 

Vad händer under faste- perioden?

1:a fastedagen
Man tappar rikligt med vätska och salt under första fastedagen och man har regel lite hungerkänslor. Man kan känna sig något orolig och nedstämd. Det beror främst på att blodsockret sjunker. Det kan motverkas genom att dricka örtte med 1 tsk honung i eller ett glas druvsaft. Blodtrycket sjunker och man går ner 1 vikt. Kroppen börjar förbruka fettvävnad. Ofta uppträder huvudvärk, lätt illamående, hjärtklappning, kanske lite yrsel och man kan känna sig frusen.

2-3:e fastedagen
Besvären från första dagen kan öka under andra och tredje fastedagen. Många har dock inga problem alls då. Hungerkänslorna börjar försvinna. Mot huvudvärk och illamående kan ett lavemang och lite honungsvatten hjälpa. Det är viktigt att tarmen töms ordentligt. Man kan ibland känna en viss irritation. Det kan börja lukta illa ur munnen. Skölj gärna munnen med pepparmynt- eller salviate. Var noga med hygienen. Torrborstning och bastu rekommenderas. Vikten minskar, men mindre än under det första dygnet. Hos överviktiga personer rör sig viktförlusten per dag om ca 0,5 kg för män och 0,4 kg för kvinnor. Denna viktminskningstakt brukar hålla i sig under ca 1-2 veckor. 

4-7:e fastedagen
Nu börjar man må bättre, men man kan bli lite glömsk och okoncentrerad. Från och med 4:e fastedagen brukar de allra flesta besvären - hungerkänslor, huvudvärk, trötthet, illamående, olust försvinna. Sömnbehovet minskar. Blodtrycket fortsätter att sjunka. Man kan känna sig lite mera frusen. Det är nu viktigt att motionera ordentligt genom att promenera, jogga, cykla, gymnastisera, simma etc för att öka "förbränningen" Vissa personer kan känna av gamla krämpor - ledvärk, allergier, eksem o d - men det är ofarligt och sällan något att oroa sig för. Från och med dag 6 börjar blodsockerhalten att stiga igen och de flesta mår bra. Optimismen och energin tilltar. 

2:a fasteveckan
Den andra fasteveckan känns lättare för de allra flesta. Fastan går av bara farten". Ibland år man lite trött men oftast glad, och känner sig lätt och upprymd. Nedbrytningen av fett fortsätter. När fettdepåerna minskar har den fastande lättare för att frysa. Man bör därför se till att hålla sig varm under fastan. Höga blod fetter och kolesterolvården samt högt blodtryck normaliseras. Proteinnedbrytningen minskar efter ca 10:e dagen. Framemot tionde dagen kan det kännas lite tråkigt att fasta och man längtar efter att tugga på något. Man slarvar lätt med vätsketillförseln och bör kanske dricka mera, även om fastedryckerna kan kännas lite enformiga. 

Svårigheter och risker
Erfarenheten har visat att den som tål fastan sämst i regel är i störst behov av den! Med andra ord. människor som redan när de hoppar över endast en eller två måltider får stora obehag i form av trötthet, olustkänslor, huvudvärk, nervos oro, hetshunger och illamående, är så belastade att deras bindväv griper första bästa tillfälle att "stjälpa av" en del av upplagringarna till blodet för att kunna utsöndra dem via njurarna. Sådana som verkligen behöver fasta har ofta ovannämnda symtom, speciellt under fastans första tre till fem dagar. Besvärens svårighetsgrad går vanligen parallellt med fastebehovet. Besvären minskar dock snart när det värsta är "undan städat", och oftast går fastan lättare och lättare när man kommit över den första fasteveckan. Då om inte förr brukar även hungerkänslorna helt ha gett med sig. Vad som kan finnas kvar av besvär och biverkningar är framför allt sömnbesvär en viss trötthet och frusenhet. Kroppen brukar, på grund av det minskade mat smältningsarbetet, klara sig med några timmars sömn mindre än normalt och sömnen blir även mera ytlig. Den spar samma tillgången på "bränsle" gör dess utom att kroppen måste hushålla med en energireserverna, varför värmebildningen minskar och man känner sig lite ruggig och frusen under fastan. 
Nervösa människor kan ibland komma i obalans, vilket stundom tvingar den fastande att avbryta fastan tidigare än beräknat. Då blodtrycket alltid visar en fallande tendens kan vissa s k ortostatiska besvär uppträd med bl. a. yrsel. Besvären motarbetas genom gymnastik och ett något lugnare tempo än normalt. Yerba mate te med honung kan höja blodtrycket något.
Även hjärtat kan börja kännas oroligt, t.o.m. "skena" iväg. Då brukar en liten vilostund, kanske lite honungsvatten ofta hjälpa fastaren att komma igen. Men om besvären fortsätter kan det  vara en vink om att det är dags att avsluta fastan. 
En halsinfektion eller ryggskott, som man för länge sedan trott vara ur världen, kan ge sig tillkänna igen för att sedan i bästa fall aldrig återkomma. Fasteläkarna har ett intryck av att det här rör sig om kroppens försök att under en tillfällig sjukdomsaktivering ta igen något som inte hunnits med tidigare, då sjukdomen kanske kuvats med starka symtomlindrande mediciner. Dessa läkekriser uppträder hos nästan alla första gångsfastare mer eller mindre uttalat, och de kommer i omvänd ordningsföljd i för hållande till hur motsvarande sjukdomar passerat. De är ofarliga och kan lätt klaras av med enkla åtgärder. Den som vill lära och veta mera om fasta, kan läsa det mesta i den redan ganska rikliga fastelitteraturen, inkl Hälsokostrådets skrifter om fasta. Det förnämligaste och enda verkligt instruktiva sättet att lära sig mera om fastan är givetvis att pröva den själv när ovan skisserade förutsättningar är givna. Det stora fasteäventyret kan inte göras rättvisa genom att beskrivas, det måste upplevas. Att fasta är som att beträda ett nytt orört land, att upptäcka vildmark!

Inledning av fastan
Inled fastan med att tömma magtarmkanalen, gärna med hjälp av laxerande te (t.ex. Dr Richters te) eller med 2 matskedar Glaubersalt i ett glas vatten. (Glaubersalt kan köpas på hälsokostaffär eller apotek.) En vanlig rekommendation är att börja med att bara äta frukt ett par dagar, varefter tarmen bör tömmas ordentligt, t.ex. med hjälp av glaubersalt och tarmsköljning. Under fastan skall rikligt med vätska drickas, ca 2-3 liter/dag. Fastan skall också avbrytas långsamt - ärtsoppa och pannkakor bör få vänta tills magen vant sig vid fast föda igen. Det är lämpligt att trappa ned matintaget några dagar före fastan. Ät gärna bara vegetarisk mat och mest råkost några dagar före fastan och gärna bara frukt sista dagen före fastans början. 

Brytande av fastan
Efter fastans slut bör man trappa upp matintaget sakta. Börja med grönsakssoppa, havregrynsgröt eller potatismos. Även filmjölk eller mager yoghurt går bra i början om man inte är mjölkallergiker. Någon färsk frukt t.ex. ett äpple som tuggas väl går bra i början. Efter hand upptrappning till lätta, fettsnåla grönsaksmåltider och kokt potatis eller lättgröt. Vänta gärna med grovt bröd, fett, ost och övrig animalisk föda (kött, fisk, ägg) några dagar. Fortsätt helst med en välbalanserad (lakto-)vegetabilisk kost. Vid inflammationssjukdomar är den naturliga fortsättningen den glutenfria vegankosten.
Lämplig litteratur finns i hälsokosthandeln. 

Observanda
Du bör vara fullt frisk innan Du börjar fasta på egen hand. Om Du är osäker, gör en läkarkontroll före fastan. Du bör vara välmotiverad och starta fastan av egen fri vilja. Se sedan till att Du dricker rikligt med vätska, minst 2,5 - 3 liter per dag, varav ca hälften bra dricksvatten.
Lämpliga fastedrycker: Olika örtteer, ev. sötade med litet honung, utspädda grönsaksjuicer, gärna råsafter av t.ex. tomat, selleri, gurka. Utspädda fruktjuicer / råsafter - alla sorter. Grönsaksavkok, eventuellt tillredda med hjälp av vegetabiliska buljongextrakt (från hälsokostaffären). 
Linfröavkok: 2 - 3 matskedar hela linfrön kokas upp med ca en liter vatten och får stå och dra under natten, sila ifrån linfröna och använd linfröslemmet för att späda ut juicernas eventuella negativa inverkan på magtarmslemhinnorna. Försök att tömma tarmen varje dag, eventuellt med hjälp av laxerande te eller lavemang. Kaffe och alkohol skall undvikas under fastan. 

Vanliga mediciner
Hur Du skall göra med eventuella mediciner får Du komma överens om med Din behandlande läkare. I regel kan man trappa ned en del mediciner t.ex. blodtrycksmedicin och smärtstillande medel. När man inte äter verkar medicinen snabbare och effektivare då den inte späds ut av mat. 

Fysisk aktivitet
Minst lika viktig som dryckerna är den regelbundna dagliga motionen under fastan. Gå i lugn takt minst några kilometer varje dag. Gärna en till flera mil. Gå i väl ingångna sköna skor, gärna joggingskor. Sköt om Dina fötter väl med fotbad, hudolja och massage. Promenera eller vandra i mjuk terräng, gärna på ensliga skogsstigar. Gör en vätske- och vilopaus minst en gång varje timme eller när Du känner behov av vila. Gör gärna också regelbunden gymnastik och genomför andra motionsformer som cykling, längdskidåkning, bollspel och simning. Syftet med den regelbundna motionen är att stimulera fettförbränningen och motverka att protein (muskelmassa) bryts ned under fastan. 

Mental träning
Utnyttja fastetiden för att utveckla Din själ. Gör gärna dagliga meditations- eller avslappningsövningar och - varför inte - bönestunder. Passa på att lyssna till utvecklande skön musik och musicera gärna själv. Och läs god litteratur. Förbered Dig mentalt på fastan. Ordna det praktiskt och bekvämt för Dig. 

TALLMOGÅRDENS FASTEPROGRAM 
Fastan kan inledas med  2 - 3 dagar på enbart frukt och grönsaker hemma eller på  Tallmogården. Drick mycket vatten. Minst 2 l per dag.  Ingen fasta utan inledande tarmtömning. Vid fastans påbörjande erhålls av  sjuksköterskan Linellatabletter. Tag 2 - 3 tabletter 2 ggr (kväll och morgon) alt  Glaubersalt, 1 - 2 msk löses i 2 glas ljummet vatten.  Gäster med diarrésjukdom och känslig mage bör endast ta 1 stort glas linfröavkok. Morgon- 1 - 2 koppar åkerfräkenté intas på rummet ur egen termos, som påfylls kvällen före, dryck alt annat té efter ordination. 

FRUKOST ½ glas fruktjuice (t ex aprikos, päron och katrinplommon) spädes med ½ glas varmt  vatten (alt linfröavkok), 1 glas med linfröavkok och potatisvatten (1/3 linfrö + 2/3 pota- tisvatten) blandat. Gäster med diarrésjukdom eller diabetes får istället ½ glas osötad  blåbärssaft utspätt med vatten. 

Örtté Sällskapsté alt medicinalté på ordination av läkare eller sjuksköterska. 

LUNCH ½ glas morotssaft eller annan grönsakssaft (t ex rödbetssaft, sellerisaft, surkålssaft) spädes med ½ glas vatten, 1 glas med linfröavkok och potatisvatten (1/3 linfrö + 2/3 potatisvatten) blandat. 

Eftermiddagsdryck ½ glas fruktjuice + ½ glas varmt vatten. Örtté, sällskapsté alt medicinalté. 

MIDDAG 2 koppar buljong. Buljongen finns svagt saltad och osaltad. 
Osaltad: speciellt viktigt för  reumatiker och gäster med högt blodtryck och njursjukdom, då salt binder vätska i  kroppen och belastar njurarna. 

Kvällsté Sällskapsté alt sömnté, kvällsté. 

FYLL PÅ DIN TERMOS MED MORGONDRYCK: 1-2 koppar åkerfräken (är urindrivande). 
ÖVRIGT 

Donat mineralvatten (speciellt för dem som har lågt blodtryck och trög tarm). Örtté kan sötas med lite honung (endast vid trötthet eller yrsel som kan bero på blodtrycks- eller blodsockerfall) - gäller ej diabetiker och överviktiga. Några tsk citronsaft förhöjer smaken på potatisvattnet. Lite pressad vitlök och persilja kan tillsättas grönsakssafterna eller buljongen. Vitlök är bra vid infektioner. OBS! Individuella reaktioner. Mjölksyrade safter, spec. surkålssaft har god effekt på tarmfloran och verkar lösande. Dryckerna skall ej kryddas med salt, Tamari eller Herbamare. OBS! Gallsjuka tål ej rödbeta, äpple, vissa fruktjuicer t ex körsbär. Gäster med tendens till magkatarr har ofta svårt att tåla sura fruktjuicer. Rödbetssaft ger ofta rödfärgad urin och avföring, samt kan ge upphov till gasbildning. Pepparrot (1 knivudd), (påstås ha) cirkulationsbefrämjande och antibiotisk effekt. 
ALLMÄNT 
Gäster som önskar gå ned i vikt bör undvika honung. ”Ät” Dina drycker med sked. Drick vatten mellan målen. Vårt vattenledningsvatten är av högsta kvalitet (Ej klorerat). Ca 2½ - 3 l vätska bör man i regel konsumera under en fastedag. Tag Clysmatic 1 - 2 ggr/dag, helst på morgonen. Motion och vila i lämpliga proportioner under fastan. Lägg gärna värmeflaskan på levertrakten efter måltiderna. Motionera försiktigt i början av kuren, annars finns risk för träningsvärk och andra biverkningar. Vila alltid efter fysisk ansträngning och vattenbehandling. Genom att umgås med Dina faste-kamrater kan ni stödja varandra, om det skulle kännas motigt i början av fastekuren. Tänk positiva tankar! Har Du problem och besvär så tala med sjuksköterskan. 

FASTEREAKTIONER
Någon gång kan besvärande fastereaktioner uppträda, speciellt hos dem som fastar för första gången. Dessa biverkningar kan i regel lätt avhjälpas med vila, extra vätska, honung i téet, promenader, extra Clysmatic, värmeflaska över levern, frisk luft eller naturmedel. 

Vanliga biverkningar är huvudvärk, illamående, ibland kräkningar yrsel, sömnbesvär (sömnté) nedstämdhet, trötthet (lågt blodsocker, - honung), retlighet, muskelsmärtor, mensrubbningar, frysningar, hjärtklappning. Dessa besvär går i regel över efter 3:e dagen, de är ett tecken på att fastan är verksam. Kontakta sjuksköterskan om Du har mera uttalade besvär. 

TARMENS UTRENSNING UNDER FASTAN

För att Din fasta skall ge bästa möjliga resultat, är det viktigt att tarmen töms ordentligt, helst dagligen. På Tallmogården tillhandahåller vi Clysmatic tarmsköljningsapparater. Särskild Clysmaticinformation lämnas av sjuksköterskorna och finns även skriftligt i informationspärmen på rummet. 

LÖSANDE DRYCKER 

 1) Linfröavkok 
 2) Fikonspad 
 3) Katrinplommonspad 
 4) Surkålssaft 
 5) Donat mineralvatten 

HUR MAN BRYTER FASTAN ENLIGT TALLMOGÅRDENS TIDIGARE MODELL 

En gyllene regel Ju längre Du har fastat desto längre och försiktigare bör Du bryta fastan.  Minst 3 dagar försiktig utökning av kosten, men vill man vara riktigt noga med  att följa upp och bibehålla fasteresultatet bör det dröja lika många dagar som  man har fastat innan man börjar äta full portion. Detta gäller speciellt  bantare  och sjuka personer. 
DU KAN VÄLJA TILL VILKEN MÅLTID DU VILL BRYTA  FASTAN.  Frukost, lunch eller middag. 

Första dagen Den vanliga fastedrycken. Ett äpple eventuellt rårivet, eller ett par blötlagda FRUKOST plommon alt. potatisgröt. 

Örtté 

LUNCH Den vanliga fastedrycken. En medelstor potatis med grön filmjölksås (finhackad persilja, nässla, sallad, dill, fänkål,  blekselleri i filmjölk). 

Örtté + juice. 

MIDDAG Den vanligaste fastedrycken. Soppa från dietbordet eller ett glas fil eller sesamdryck. 

Andra dagen Den vanliga fastedrycken, filmjölk eller sesamdryck + en sked vetegroddar +  några blötlagda plommon eller ett äpple + malda linfrön. 

LUNCH Den vanliga fastedrycken. Detsamma som första dagens lunch med tillsats  av kvark (Keso), och salladsblad (alt rivna morötter eller Alfalfagroddar. 
MIDDAG Den vanliga fastedrycken. Detsamma som lunchen alt. första dagens middag  + potatis. 

Tredje dagen Ät detsamma som andra dagen med lite ökade portioner. Tillsätt lite tomat, ALLA MÅLTIDER finrivna morötter eller några andra milda grönsaker till huvudmåltiden samt till  frukosten blötlagda russin och malda linfrön. Potatisgröten kan utbytas mot  hirs- eller bovetegröt, men söt mjölk bör fortfarande undvikas. Drick mellan  målen. 

Fjärde dagen Ät detsamma som tredje dagen och öka ytterligare på portionerna något. 
ALLA MÅLTIDER 

Följande dagar Öka efter hand försiktigt Dina portioner till det normala, men har Du lång- fastat så var försiktig under rätt lång tid framöver och observera vad som  är sagt under rubriken: ”En gyllene regel”. Håll saltfattig vegetarisk kost så  länge som möjligt. Har Du haft mag/tarmbesvär eller andra störningar, bör  Du vara försiktig med skarpa födoämnen (rå lök) och starka kryddor. Lider  Du av övervikt bör Du vara försiktig även med fet mat och raffinerade kol- hydrater, t ex socker och vitt mjöl. Även grovt hälsobröd och potatis bör ätas  med måtta. Håll Dig framför allt under Din tidigare konsumtion i fråga om  ”tomma kalorier”, men öka gärna konsumtionen av råkost, vitamin- och mineralämnen. ÄT LÅNGSAMT! Tugga väl och tugga, t u g g a, TUGGA. En oför- siktig måltid under eller kort efter fastan kan försämra fasteresultatet och leda  till allvarliga biverkningar (I svåra fall tarmvred). Tarmen behöver långsamt vänja sig vid fast föda.  Det brukar ta några dagar innan spontan avföring kommer igång. Ta linfröavkok, katrinplommonspad och/eller blötlagda loppfrön och linfrön. 

Typiska reaktioner på råkost och fasta 
Många fastare får huvudvärk, migrän, beläggning på tungan och hungerkänslor, ibland törst. Vid migrän bör den drabba de vistas i ett mörkt rum, djupandas frisk luft, ev helfasta, vattenfasta någon dag och dricka bitterte (t ex röllekate) eller citronsaft med vatten. Även Salus migränte kan prövas vid huvudvärk. Man kan också ta lavemang och heta fotbad Ibland besväras fastare av förstoppning, gasbildning eller ljusgula avföringar. Vid magtarmbesvär försök med citronvatten eller något beskt magte (t ex röllekate) eller också te på kummin, fänkål, anis, pepparmynta och kamomill (t ex Tallmogårdens magtarmte). 
Vidare kan man pröva heta (eller kalla) kompresser på mage, rygg och nacke allt efter behov och yttertemperatur. Massage kan ge lindring. Försök gärna 2-3 ggr med 1 liters kamomill-lavemang, alternativt Clysmatic-tarmsköljning Ibland förekommer kraftig urinutsöndring upp till 3 liter i början av fastan under de första 2-3 dagarna. Ingen åtgärd 

Mjukfasta - ett skonsamt alternativ till fasta
Av olika skäl passar dock inte denna standardfasta för alla och då behövs det alternativ. Vår erfarenhet och en undersökning (Öckerman 1984) har visat att något modifierade fastor har med normalfastan fullt jämförbara goda effekter 
Många av de patienter som lider av någon sjukdom som inte lämpar sig för normalfasta kan pröva på den modifierade mjukfastan. Detsamma gäller personer med sjukdomar som påverkas gynnsamt av fasta men där till exempel låg vikt, nedsatt allmäntillstånd, dålig motivation och vissa sjukdomar kan vara ett hinder för fasta. 
Den mjukfasta som vi vanligen skiljer sig från normalfastan som följer: Patienten får följa alla gängse fasterutiner, dricka alla vanliga fastedrycker men får dessutom vid varje "huvudmåltid", dvs. frukost, lunch och middag, förtära 1,5-3 dl potatisgröt eller dietsoppa (kokta lätt- smälta rotfrukter: potatis, morötter och selleri samt gröna blad mixas med vätska utan salt) och eller lättfil/kärnmjölk eller Sojagendryck. Dessa tillägg ger ofta bättre mättnadskänsla, mindre viktförlust, ett extra tillskott av bl a kalium och litet högvärdigt protein (15-30 g mjölkprotein eller sojaprotein). 1 professor Öckermans studie gavs ca l dl Vetediet (hälsokostvara) vid varje huvudmåltid och hans resultat talar för att effekterna av hans vetedietberikade saftfasta t o m skulle överträffa dem man får vid normalfasta

Tallmogårdens tidigare mjukfasteprogram
Vid uppvaknandet: Morgondryck, källvatten eller örtte med lite honung 
Frukost: 1,5 dl fruktjuice utspädd med lika mycket vatten eller linfröavkok eller potatisvatten.
1-2 glas (1,5-3 dl) lättfil eller kärnmjölk alt linfröavkok eller potatisvatten dessutom 1 portion potatisgröt. Som veganalternativ ges 1,5-3 dl Sojagen dryck i stället för lättfil/kärnmjölk.
Lunch: 1,5 dl morotssaft eller annan grönsakssaft utspädd med lika mängd vatten, alt linfröavkok eller potatisvatten. 1-2 glas lättfil/kärnmjölk/Sojagendryck och/eller en tallrik potatisgröt eller dietsoppa.
Eftermiddagsdryck 1,5 dl fruktjuice, utspädd som tidigare eller enbart 1-2 koppar (ca kl 14.30): örtte med honung.
Middag: 1-2 glas (1,5-3 dl) dietsoppa (~ stället för buljong) alt eller ev dessutom 1 portion potatisgröt alt eller dessutom 1,5-3 dl lättfil eller kärnmjölk eller Sojagendryck.
 Kvällste: Valfritt örtte med litet honung.

Professor Per-Arne Öckermans mjukfasteprogram
Morgon: 2 dl vatten (helst källvatten)
Lunch: 1 dl Vetediet + 1 dl Plommi + 1 msk linfrö
Förmiddag: 2½ dl fastete
Lunch: 2 dl vatten (gärna källvatten) 1 dl Vetediet + 1 dl Guld-Ananas, 1 dl grönsakscocktail, 2½ dl vattendrivande te 
Eftermiddag: 2½ dl fastete
Middag: 2 dl vatten (gärna källvatten) 5 dl buljong (5 dl vatten + ½ dl buljongtärning) 1 dl Vetediet + 1 dl "11 plus 11" + 1 msk linfrö
Kväll: 2½ dl vattendrivande te. Till denna mjukfasta används Brankatos färdiga fastepaket för mjukfasta.

Fasta kan minska risk för hjärt-kärlsjukdom
2007-11-07 Personer som regelbundet fastar tycks ha lägre risk för hjärt-kärlsjukdom. Detta enligt en amerikansk studie som presenterades på den stora hjärtkongressen AHA i Orlando i går tisdag. 
Artikel i Dagens Medicin.

Tag en renande vårkur nu i april!